Moldaketa kanibala: ibilbide narratibo hirukoitza Hannibal telesailaren eraikuntzan

Autores/as

Palabras clave:

Hannibal, telesaila, intertestualitatea, moldaketa, bilaua, kanibalismoa

Resumen

Ikerketa honek Hannibal telesailaren (Fuller et al., 2013-2015) analisia eskaintzea du helburu. Are zehatzago, lan honen bidez jakin nahi da ea zer nolako harreman intertestual edo dialogikoa mantentzen duen aipatutako fikzioak bere jatorrizko unibertso narratiboarekin.Telesaila bere protagonistak jarraitzen duen modus operandiaren antzera aritzen dela esan daiteke, Lecterren kanibalismoa eta muga-izaera narrazioaren mailara hedatzen baitu. Beraz, Fullerrek zuzendutako fikzioa moldaketa kanibala dela esan daiteke. Izan ere, Hannibalen hiru denboraldietan zehar,Thomas Harris sortzailearen literatura-ondaretik eta haren ondorengo zinema-egokitzapen homonimoetatik elikatzen da. Bestalde, telesaila, bere lehen denboraldietatik, Hannibalverse edo Hannibal unibertsoaren mugako puntu batean kokatzen da; hain zuzen ere, prekuelaren, egokitzapenaren eta berrasmatzearen arteko espazio zehaztugabe batean, bilau protagonista eta Will Graham, bere jarraitzailea, kokatzen diren batean.

Biografía del autor/a

Leire Azkunaga García, Universidad del País Vasco/Euskal Herriko Unibertsitatea (UPV/EHU)

Leire Azkunaga-García. Doctora en Comunicación Audiovisual (2021) por la Universidad del País Vasco/Euskal Herriko Unibertsitatea. Actualmente, investigadora del Departamento de Comunicación Audiovisual y Publicidad de la Universidad del País Vasco. Tomando como punto de partida el análisis fílmico, centra sus estudios en el ámbito de la comunicación, en especial, en el análisis de la estética, la violencia y el impacto que generan las ficciones en los espectadores hoy en día.

Citas

ABBOTT, S. (2018). Not Just Another Serial Killer Show: Hannibal, Complexity, and the Televisual Palimpsest. Quarterly Review of Film and Video, 35(6), 552-567. https://doi.org/10.1080/10509208.2018.1499348

AMERICAN FILM INSTITUTE (Ed.), (2003).AFI’s 100 years...100 heroes & villains. https://bit.ly/3hpx5EN

AUMONT, J.& MARIE, M. (1990). Análisis del film. Paidós, Barcelona

AZKUNAGA GARCÍA, L. (2021). Más allá de las fronteras: Identidades liminales en la ficción televisiva Hannibal, de Bryan Fuller. Signa, Revista de la Asociación Española de Semiótica, 30, 303-322. DOI: https://doi.org/10.5944/signa.vol30.2021.29312

BAINBRIDGE, J. (2018). Making a Meal of the Law: Hannibal, Taste and the Limits of Legality. Quarterly Review of Film and Video, 35(6), 601-613. https://doi.org/10.1080/10509208.2018.1499345

BAJTÍN, M. (1982). Estética de la creación verbal. Siglo XXI Editores, México

BALANZATEGUI, J., LATER, N. &LOMAX, T. (2019). Hannibal Lecter’s Monstruous Return. The Horror of Seriality in Bryan Fuller’s Hannibal. En MUDAN FINN, K. &NIELSEN, E. J. (Eds.), Becoming: Genre, Queerness, and Transformation in NBC’s Hannibal (pp.27-53). Syracuse University Press, New York

BROULLÓN LOZANO, M. A. (2015). La incertidumbre sobre el asesino. En HERMIDA, A. y HERNÁNDEZ SANTAOLLA, V. (Eds.), Asesinos en serie (s). Representación persuasiva del serial killer en la ficción televisiva contemporánea (pp.153-172).Síntesis, Madrid

CASCAJOSA, C. (2005). Prime Time: Las mejores series de TV americanas: de «CSI» a «Los Soprano». Calamar Ediciones, Madrid

CRISÓSTOMO, R. (2018). Los ecos del caníbal: homenajes estilísticos y pilares cinematográficos de Hannibal. En GARCÍA MARTÍNEZ, A. N. y ORTÍZ, M. J. (Ed.), Cine y serie (pp. 139-154).Comunicación Social, Salamanca

GARCÍA MARTÍNEZ, A. N. (2018). Relato fílmico a relato serial: los casos de Fargo y Hannibal. En GARCÍA MARTÍNEZ, A. N. y ORTÍZ, M. J. (Ed.), Cine y serie. (pp. 57-75). Comunicación Social, Salamanca

GARRETT, G. (1994). Objecting to Objectification: Re‐Viewing the Feminine in The Silence of the Lambs. The Journal of Popular Culture, 27(4), 1-12. https://doi.org/10.1111/j.0022-3840.1994.2704_1.x

GENETTE, G. (1989). Palimpsestos. La literatura en segundo grado. Taurus, Madrid.

GÓMEZ TARÍN, F. J. (2006). El análisis del texto fílmico.Beira Interior, Castellón https://bit.ly/2RNdzau

HARRIS, T. (1993). El Silencio de los corderos. RBA Editores, Barcelona

HARRIS, T. (1981). El Dragón Rojo. Penguin Random House Grupo Editorial, Barcelona

HARRIS, T. (1999). Hannibal. Grijalbo Mondadori, S.A, Barcelona

HARRIS, T (2007). Hannibal: el origen del mal. Random House Mondadori, Barcelona

HASSERT, D. L. (2016). The Psychiatrist as Sociopathic God. En WESTFALL, J. (Ed.), Hannibal Lecter and Philosophy: The Heart of the Matter (Vol. 96). (pp 71-82). Open Court, Chicago

KLOCK, G. (2017). Aestheticism, Evil, Homosexuality, and Hannibal: If Oscar Wilde Ate People. Lexington Books

KRISTEVA, J. (1997). Intertextualité: Francia en el origen de un término y el desarrollo de un concepto (Vol. 2). UNEAC, La Habana

LEE, F.&LASSWELL, J. (2005). A dazzle of dragonflies. Texas A&M University Press

LEWERENZ, E. (2019). Adapt. Evolve. Become: Queering Red Dragon in Bryan Fuller’s Hannibal. En MUDAN FINN, K., & NIELSEN, E. J. (Eds.), Becoming: Genre, Queerness, and Transformation in NBC’s Hannibal (pp.54-73).Syracuse University Press, New York

MARZABAL, I., y AROCENA, C. (2016). Películas para la educación: aprender viendo cine, aprender a ver cine. Cátedra, Madrid

REGO, B. (20 de julio de 2015). Hannibal, Aphex Twin y el cine pretencioso de los 80 Mediateletiposhttps://bit.ly/3bN5cn1

RIEGER, G.A. (2019). “Whispering through the Crysalis”. Hannibal Lecter and the Poetics of Mentorship. En MUDAN FINN, K., &NIELSEN, E. J. (Eds.), Becoming: Genre, Queerness, and Transformation in NBC’s Hannibal (pp.96-123).Syracuse University Press, New York

SCAHILL, A. (2016). Serialized Killers: Prebooting Horror in Bates Motel. En KLEIN, A. A., & PALMER, R. B. (Eds.), Cycles, Sequels, Spin-offs, Remakes, and Reboots: Multiplicities in Film and Television. (pp. 316-334) University of Texas Press

SIMPSON, P. (2009). Making Murder: The Fiction of Thomas Harris: The Fiction of Thomas Harris. ABC-CLIO, California

ZUNZUNEGUI, S. (1994).Paisajes de la forma. Ediciones Cátedra, Madrid

Descargas

Archivos adicionales

Publicado

2023-03-03

Número

Sección

Artículos